Kvinnors rätt till löpning - om kvinnorna som springer på barrikaderna

Upploppet

Kvinnors rätt till löpning har varit en lång kamp. Maraton var länge slutna mansklubbar och den olympiska kommittén ansåg så sent som i början av 1980-talet att kvinnor inte var fysiskt kapabla att springa längre sträckor. Det fanns till och med doktorer som intygade att livmodern kunde trilla ut på springande kvinnor. I mitten av 60-talet när amerikanska Kathrine Switzer trotsade skrämselpropagandan försökte en bilist köra på henne, men hon fortsatte springa. För henne var löpning magi - hon hade aldrig tidigare upplevt något som fått henne att må så bra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1967 anmälde sig Kathrine Switzer till prestigemaratonet i Boston under sina initialer. Redan tre kilometer in i loppet upptäcktes hon dock av en funktionär som försökte knuffa bort henne från banan. Funktionären var rasande och drog Kathrine i tröjan och skrek ”get the fuck out of my race”. Men hon tog sig förbi och hela händelsen fångades på bild av pressfotograferna som bevakade loppet. Kathrine Switzers tog sig i mål, men diskvalificerades för att hon var kvinna. Dagen efter syntes dock bilden över hela världen och vad som snabbt döptes till ”the Boston Incident” blev starten på debatten om kvinnors rätt till löpning. Sofia Hedström springer världens första kvinnolopp, the New York Mini, tillsammans med Kathrine Switzer fyrtio år efter att hon startade det.

Motionslopp för kvinnor, så kallade tjejlopp, har funnits i Sverige sen i början på 80-talet och är samtida med bland annat Kvinnor Kan-rörelsen och bildandet av nätverket Ruter Dam, men saknar ändå det feministiska grundbudskapet som de amerikanska loppen som vänder sig till kvinnor har.

Anna Åkerlund har träffat etnologen och genusforskare Karin Lindelöf som just nu driver ett forskningsprojekt om svenska tjejlopp. Syftet med forskningen är att analysera motionslopp för kvinnor och den speciella kultur som skapats runt dessa lopp. Marknadsföringen av de flesta tjejlopp i Sverige handlar inte om resultat och prestation, utan ett socialt event. Arrangörerna lockar med goodiebags, manliga konferencierer och shoppingtält. Det här har retat upp Ann-Sofie Forsmark som vänder sig mot att alla lopp med tjejprefix antingen är kortare eller har en ton av att det inte är på lika stort allvar. Ann-Sofie är ultralöpare och hon ledsnade på attityden kring de vanliga tjejloppen och bestämde sig för att arrangera ett eget tjejlopp med fokus på utmaning och kraft. För Upploppet berättar Ann-Sofie Forsmark om varför hon skapade ett eget maraton, som var längre än den vanliga distansen och endast öppet för kvinnor.

Aldrig förr har så många sprungit och anmält sig till löpartävlingar. År 2000 sprang 34.000 Göteborgsvarvet. Tio år senare hade siffran mer än fördubblats. Löparboomen har än en gång drabbat Sverige, men det är en ny typ av löpare som snörar på sig springskorna. Vilka är de nya löparna och varför springer dem? Den demokratiska aktiviteten har fått oväntat genomslag och löpningen präglar idag såväl populärkulturen som samhället. Upploppet - de nya löparna berättar springhistorierna som skaver och känns. En serie om drogberoende, löparklänningar, kärleksmöten, elitism och festivalgemenskap.

Upploppet är en sommarserie av producenterna Anna Åkerlund från Stil P1 och Sofia Hedström från Svenska Dagbladet. Båda födda mitt under den förra löparboomen och tillsammans förklarar dom vad som skiljer 70-talets joggare från 2010-talets löpare. Anna Åkerlund började springa för tre år sen och ser sig själv som en av dem nya löparna och Sofia Hedström har sex maratons på sitt CV, däribland prestigemaratonet i Boston.